Företaget No More Noise har fått patent i USA

 

Cellbiologen Ingela Parmryd och fysiologen Jeremy Adler blev varse problemet i sina egna analyser när de forskade om immunceller vid Wennergrens institut för experimentell biologi, Stockholms universitet.

 

– Vi missade viktiga samband på grund av allt brus, säger Ingela Parmryd, som äger företaget No More Noise tillsammans med Jeremy Adler.

 

De båda började utveckla en matematisk modell för att beräkna bruset och därmed kunna göra mer korrekta analyser av vad som finns bakom. Metoden går starkt förenklat ut på att ta flera bilder på samma objekt och därur beräkna vad som är brus och vad som inte är det. På så vis går det att se fler korrelationer i molekylernas rörelser. Tidigare matematiska modeller hade svårt att skilja mellan signal och brus i korrelationsmätningar. Det blir också möjligt att kvantifiera skeenden.

 

Svårt att kvantifiera forskningen
– Forskningen har i hög grad varit deskriptiv, och är så fortfarande. Man beskriver det man tycker sig se och gör inte matematiska beräkningar för att se kvantitativa samband, säger Ingela Parmryd. Detta gör att forskningen riskerar att ta stickspår som inte för den framåt, vilket leder till dyrare analyser och i slutändan dyrare läkemedel och andra produkter. De felaktiga bedömningarna letar sig också in i forskningslitteraturen och det skapar förvirring i forskningsfälten.

 

Metoden, RBNCC, har nu blivit patenterad i USA. Det öppnar dörren till en stor marknad för No More Noise:

– Det är oerhört mycket lättare att hitta partners som vill investera om det finns ett patent som skyddar uppfinningen. Dessutom är patentet ett erkännande att det faktiskt är en ny metod.

Den potentiella marknaden för RBNCC är stor, menar Ingela Parmryd. Mjukvaruföretag som utvecklar bildanalys för mikroskopi är den mest uppenbara marknaden. Men även läkemedelsföretag som screenar substanser för läkemedelskandidater borde vara intresserade, resonerar Ingela Parmryd.

 

Hon tror också att metoden kan utveckla diagnostiska metoder inom röntgen. Idag används alltför starka stråldoser för att undanröja effekten av brusiga bilder. Men med RBNCC borde det i framtiden gå att sänka stråldoserna, vilket är bra för patienterna och dem som arbetar med röntgen.

 

RBNCC vann 2008 Stockholms stads uppfinnarpris. Innan dess fick Ingela Parmryd och Jeremy Adler idéstöd av SU Innovation och ekonomiskt stöd av Innovationsbron Stockholm i form av ett Fokus och verifieringsbidrag.

 

SU Innovation bollplank
– Det var ett mycket betydelsefullt stöd vi fick. Vi har fortfarande tät kontakt med Mona Wilcke som är vårt bollplank, säger Ingela Parmryd.

 

Mona Wilcke är affärsutvecklare på SU Innovation.
– Vi har haft ett samarbete under några år. Det som är roligt med Ingela och Jeremy är att de gjort en resa, från att vara rent akademiska forskare till att bli affärsmässiga forskare som kan bedöma huruvida forskningen är kommersialiseringsbar och går att bygga affärsverksamheter kring. Den resan har vi gjort tillsammans.

Text: Thomas Heldmark